Fredagen försvann för mig! Helt plötsligt var det lördag morgon. Jag vet att jag satt och såg över ockrafärgade fält i solnedgång – och förundrades över det rosa skimret i utkanten av slagskuggan.
Redan på morgonen var molnen bestämda – stora – kraftfulla – där de fór fram över himlen. I akvarellen är det lätt att man målar moln som stora bastanta former istället för vackert skimrande regndroppar som grupperat sig.
Nu har jag tre veckor till nästa utställning – det blev klart igår att jag deltar – så det var nog det som upptog mina tankar.
