Idag skulle akvarellerna till utsällningen i Polen lämnas in. Jag målade in i det sista – jag gör alltid så. Troligtvis för att jag ska slippa bli nervös och oroa mig. Så jag målade hela förmiddagen – sen till ateljén för att ramas in. Tog i för hårt med kniven så glaset sprack. Därför bör man ha mer beredskap. I stor kris ringde jag ner till Roger på Glans Glas – Hur lugnt som helst lovade han fixa det hela.
Tack Roger! Du räddade min dag – och jag kom iväg till Skogås.
Fick tips om en alternativväg och den var jättevacker – Bakvägen via Vårsta. Så kurvig så en lätt känsla av åksjuka infann sig – men hann i tid. Slappnade av när jag skulle hem så jag råkade hamna utåt Dalarö. Är det bara jag som kör fel? Eller är det så att ingen berättar om sina felåkningar.
Nu känns det som jag har sprungit tjejmilen! Härligt!
