På min dagliga vandringsrunda finns tid till eftertankar. Gårdagens Stockholmsresa råkade sluta under gatunivå – i de stämningsfulla gamla valven i GamlaStan. Kändes rätt att sitta där efter nattens valvmåleri. Egentligen skulle vi ha lyssnat på musik på Stampen – där var det trevligt men för fullt. Specialprogram lördag eftermiddagar, tror jag.

Idag blev det en riktigt gråpromenad i stilla snöfall. Tittade på alla valörer i naturen. Grått, grått, grått. Små snöflingor som bet till i ansiktet i förbifarten. Helt plötsligt – talgoxens sång mitt i allt det entoniga. Går förbi en stor blårutig matta som ligger på gångvägen. Den har visst landat här under natten. Saknad av någon!

Plötsligt – i det grå – går jag förbi gröna granar. Vackert ligger det vit snö pudrat på grenarna. Vore jag ett barn skulle jag försiktigt, så snön inte rasar in under kragen, krypa in under grenarna – känna barrdoften – titta på världen utanför – innifrån. Hoppa dagens barn hittar sin egen gran. Naturen skapar lugn – en kontrast mot gårdagens besök i Stockholmsnatten.

Tack Birgitta för ditt samtal om turkosa färger!

BOKA FÖR VERNISSAGE / ÅRSFEST KL.18.00 DEN 18.1.2008 I ATELJÉN
VIN , OST & BRÖD – VÄLKOMNA!!! // GUNVOR